Lite Spanien-godis
Idag tänkte jag sammanfatta vår resa. Lite kort bara, så ni får en uppfattning om hur en typisk resa kan se ut, för mig och min brokiga skara med kamrater. Jag infogar också en bild på mig sovandes på ett plan och en bild på Jockes sexiga piercing. Känsliga läsare varnas!
Jag var otroligt trött när den välbekanta Mondeon dök upp och tutade "avfärd". Jag hade sovit i ca 2 timmar, vilket i efterhand var allt annat än klokt. Men vem har sagt att man måste vara klok? Jag har aldrig haft någon större ambition om att vara det. Men hur som helst, vi påbörjade vår resa med att ta oss till Skandinaviens Mordor, Norge. Vårt Ryanair-plan skulle lyfta därifrån och det var därför en bra början att ta sig dit. Bilresan och flyget gick hur smärtfritt som helst. Inga krockar, inga krascher och inte överdrivet med gasutsläpp i bilen. Vi förlorade dock en nyligen införskaffad studsboll på vägen, men det kunde vi stå ut med. När vi landade i Madrid möttes vi upp av vår spanske kamrat, Loic. Han guidade oss säkert till hans spanska vindsvåning, som skulle bli vårt hem, de kommande 5 dagarna. Vid första anblick funderade vi på hur vi skulle kunna bo i detta hål med snedtak. Men efter några timmar kändes det riktigt hemtrevligt. Det blev dock kallt, som Kung Bores rövhål på natten. Jag misstänker att detta berodde på avsaknaden av element, men det har jag inte fått bekräftat än.
Dagen efter (den första riktiga dagen) så började vi, med spanjorens hjälp, att utforska staden. Vi åkte tunnelbana och provade bankomater. En av oss är extra missnöjd med denna kombination, för han blev ficktjuvad i tunnelbanan, strax efter ett bankomat-besök. Det resulterade i 2 meningslösa timmar hos världens långsammaste och mest meningslösa polis. Lustigt värre, vill jag lova. Vi löste penningproblemet på ett smidigt sätt och fortsatte vår resa, utan problem. Mycket skräpmat, mycket onyttigt att dricka och mycket skoj blev det, till slut. För övrigt måste jag tillägga, att en hora stal (den nyligen piercade) Jockes hatt. Det tyckte jag var roligt.
Efter dessa 5 dagar i Madrid så drog vi vidare till Barcelona. Eller som jag numera kommer att säga: Världens mest svårnavigerade stad! Jag tror inte att de har hört talas om skyltar i den jävla staden. Vi åkte taxi till det Hostel som vi skulle bo på och trots att vi blev avsläppta precis utanför dörren, så fick vi leta i drygt 3 timmar för att hitta rätt. Jag ska utbilda mig till skyltmakare och bosätta mig i Barcelona. Det skulle jag antagligen bli miljonär på. Men om man tänker bort skyltbristen så hade vi det väldigt bra i Barcelona. 4 dagar blev det där, innan en lång och jobbig hemresa. Jag är väldigt nöjd med resan och det tror jag att resten av gänget också är.
Nu får det räcka. Det blev inte speciellt kortfattat, inte speciellt roligt och antagligen inte speciellt intressant heller. Men det är inte mitt problem.
Ciao!
Jag var otroligt trött när den välbekanta Mondeon dök upp och tutade "avfärd". Jag hade sovit i ca 2 timmar, vilket i efterhand var allt annat än klokt. Men vem har sagt att man måste vara klok? Jag har aldrig haft någon större ambition om att vara det. Men hur som helst, vi påbörjade vår resa med att ta oss till Skandinaviens Mordor, Norge. Vårt Ryanair-plan skulle lyfta därifrån och det var därför en bra början att ta sig dit. Bilresan och flyget gick hur smärtfritt som helst. Inga krockar, inga krascher och inte överdrivet med gasutsläpp i bilen. Vi förlorade dock en nyligen införskaffad studsboll på vägen, men det kunde vi stå ut med. När vi landade i Madrid möttes vi upp av vår spanske kamrat, Loic. Han guidade oss säkert till hans spanska vindsvåning, som skulle bli vårt hem, de kommande 5 dagarna. Vid första anblick funderade vi på hur vi skulle kunna bo i detta hål med snedtak. Men efter några timmar kändes det riktigt hemtrevligt. Det blev dock kallt, som Kung Bores rövhål på natten. Jag misstänker att detta berodde på avsaknaden av element, men det har jag inte fått bekräftat än.
Dagen efter (den första riktiga dagen) så började vi, med spanjorens hjälp, att utforska staden. Vi åkte tunnelbana och provade bankomater. En av oss är extra missnöjd med denna kombination, för han blev ficktjuvad i tunnelbanan, strax efter ett bankomat-besök. Det resulterade i 2 meningslösa timmar hos världens långsammaste och mest meningslösa polis. Lustigt värre, vill jag lova. Vi löste penningproblemet på ett smidigt sätt och fortsatte vår resa, utan problem. Mycket skräpmat, mycket onyttigt att dricka och mycket skoj blev det, till slut. För övrigt måste jag tillägga, att en hora stal (den nyligen piercade) Jockes hatt. Det tyckte jag var roligt.
Efter dessa 5 dagar i Madrid så drog vi vidare till Barcelona. Eller som jag numera kommer att säga: Världens mest svårnavigerade stad! Jag tror inte att de har hört talas om skyltar i den jävla staden. Vi åkte taxi till det Hostel som vi skulle bo på och trots att vi blev avsläppta precis utanför dörren, så fick vi leta i drygt 3 timmar för att hitta rätt. Jag ska utbilda mig till skyltmakare och bosätta mig i Barcelona. Det skulle jag antagligen bli miljonär på. Men om man tänker bort skyltbristen så hade vi det väldigt bra i Barcelona. 4 dagar blev det där, innan en lång och jobbig hemresa. Jag är väldigt nöjd med resan och det tror jag att resten av gänget också är.
Nu får det räcka. Det blev inte speciellt kortfattat, inte speciellt roligt och antagligen inte speciellt intressant heller. Men det är inte mitt problem.
Ciao!
Kommentarer
Trackback
